Ja, vart ska jag börja. Kan inte säga att jag är helt förvånad, men samtidigt trodde jag aldrig att det skulle gå så långt.

Jag trodde hon helt enkelt hade någon sorts spärr, som oss andra, flört men inte mer.

Det började i November, hon började prata med en gammal bekant. Jag grämer mig nu över att jag inte snappade upp signalerna tidigare, för det här är inte första gången ska ni veta. Men det har aldrig gått så långt som nu...

I November firade vi fem år tillsammans, el firade kanske inte är rätt ord, men då hade vi iaf varit tillsammans så länge.

2 barn har det hunnit bli, en flicka och en pojke. Jag trodde vi var så lyckliga som ett par kan vara mitt i alla blöjbyten och barnsjukdomar. Jag misstog mig grundligt. Lillskrutten var bara 4 månader när det började.

Storasyster märker så väl när allt inte står rätt till mellan Mamma och Pappa. Det gör mig bara ännu mera ledsen, för jag älskar fortfarande min familj, hela min familj, trots allt.